Tjeckiska republikens historia börjar skrivas under 530-talet. Slavernas första boplats bevisas av den frankiske köpmannen Samos rikes existens - under första hälften av 600-talet - som sedan följs av det Stormähriska rikets uppkomst. (Stormähren inkluderade förutom dagens Mähren även Böhmen, Slovakien och Ungern). En viktig vändpunkt i de av slaver bebodda områdernas utveckling blev ankomsten av bröderna S:t Kyrillos och S:t Methodios, två präster som kom 863-864 för att sprida den kristna tron i Mähren. Från den tiden används som bibel och gudstjänst språk den s.k. gammalslaviskan, ett språk som Slaverna förstod ( till skillnad mot latin). I slutet av 800-talet kommer Stormährens upplösning samtidigt som den första formen av den Tjeckiska staten uppkommer.
Tjeckernas förste historiskt bevisade hertig Bořivoj härskade mellan åren 874 – 891. Prins Bořivoj, Přemyslid till börden, som under 880-talet döptes av ärkebiskopen Methodios, har bidragit avsevärt till kristendomens spridning i Böhmen. Under hans styre byggdes de första kyrkliga byggnaderna. Böhmens allra första kristna kyrka byggdes i Levý Hradec (nu Roztoky nära Prag), där Bořivoj I då hade sitt säte. Senare lät han bygga en liten kyrka på en hednisk offerplats intill floden Vltava (Moldau), helgad åt Jungfru Maria. Under av Spytihněv I:s styre, Bořivojs son, uppkom runt omkring kyrkan en fästning, senare furstehusets palats. Det är alltså här uppbyggandet av Pragsborgen börjar – och det är härifrån Spytihněv I kommer atthärska och därefter hans yngre bror Vratislav I, far till Václav (Wenzel) och Boleslav. Efter Vratislavs död (år 921) övertas styret av hans fru Drahomíra - tills Wenzel når myndighetsåldern (ca 924) och tar över. År 925 grundar prins Wenzel S:t Vitus rotunda (Pragborgens nutida S:t Vituskatedral) för vilken han får av Sachsens kung Henry kvarlevorna efter Sachsens patron S:t Vitus. Wenzel och hans bror Boleslav är ofta osams, vilket slutar i att Wenzel mördas år 935 - antagligen den 28 september - på befallning av Boleslav, som därpå övertar landets styre. Wenzel helgonförklaras under andra hälften av 1000-talet och blir med tiden Tjeckernas och landets viktigaste patron.
Prins Boleslav, Wenzels bror, stadgade den tjeckiska statens uppkomst. Det var med hans förtjänst att i Prag år 973 stiftades ett biskopsdöme, från och med år 982 med biskop Vojtěch (Adalbert) i spetsen. Adalbert, somhärstammade från släkten Slavníkovci, var Břevnovklostrets grundare (år 923) och blev efter sin död kanoniserad. Han ansträngde sig för att förbättra förhållandena mellan kyrkan och allmänheten och det var med hans förtjänst som stora delar av Centraleuropa förkristnades – nämligen grannarna polacker och ungrare. Han och hans följeslagare döpte deras blivande kungar.
Än så länge hade den tjeckiska folkstammen statut för ett prinsdöme på sina bebodda områden. Det var först år 1212, efter att Přemysl Ottokar I tagit emot den sicilianska Gyllene bullan av Fredrick II, som statens statut upphöjdes till ett kungarike, samt tronens ärftlighet garanterades.
Den Tjeckiska staten har från allra första början inte enbart bestått av det Tjeckiska kungariket, utan också av det Mähriska markgrevsapet (godkänt av rikskongressen i Regensburg år 1182).
Den Přemyslidska släkten härskade oavbrutet fram till år 1306, då Wenzel III mördades i staden Olomouc.
Efter Wenzel III:s död härskade den Přemyslidiska dynastin enbart „efter sländan“ (vilket betyder kvinnostyre).
År 1310 bestegs den tjeckiska tronen av släkten Luxenburg som sedan härskade fram till 1436. Dynastins mest betydande härskare var utan tvekan den tjeckiske konungen samt tysk-romerske kejsaren Karl IV. Han gjorde Prag till sitt säte och satte igång med att göra det till Europas mest praktfulla stad. Böhmen blomstrade. År 1348 grundade Karl IV Prags universitet (Karolinum) och stadsdelen Nya staden, han byggde många betydelsefulla byggnader som Karlsteinborgen (utanför Prag), en ny stenbro, många ståtliga kyrkor och kloster. År 1344 höjdes Prags biskopsstift till ett ärkestift. Karl IV var stolt över sin härstamning från Přemysliderna och lät göra en ny krona till S:t Wenzels ära. Kronan samt andra kronjuveler gjordes efter gamla Přemyslidiska insignier – och S:t Wenzels tradition uppstår. År 1378 dör Karl IV och tronen övertas av hans son Wenzel IV. Under hans styre börjar religiösa oroligheter och landet faller i kaos. Allt kulminerar när predikanten Jan Hus, som satte sig emot den romerska kyrkan och krävde dennes reform, bränns på bål i Konstanz år 1415. Böhmen och en del av Centraleuropa skövlas därefter av strider mellan den reformerande prästens anhängare, husiterna, och de kejserliga trupperna.
År 1526 tillträds den tjeckiska tronen av an annan betydande dynastin – Habsburgarna (Ferdinand I) och Böhmen blir en del av den habsburgska monarkin. Som den mest betydande härskare efter år 1526 uppfattas Rudolf II, krönt år 1575 till kung av Böhmen och från och med 1576 tysk-romersk kejsare. Under hans styre blomstrar Prag, hans kejserliga hovs säte, upp igen och blir en modern och framstående europeisk storstad. Tack vare hans levande intresse för konst och vetenskap, alkemi samt astrologi, bjöds till Prag ledande konstnärer och vetenskapsmän som Tycho Brahe, Johannes Kepler och andra. Efter hans död (år 1612) flammar under de tjeckiska adelsmännens ledning upp flera uppror mot det Habsburgska huset. Allt kulminerar den 8. 11. 1620 i slaget på Vita berget, då kejserliga trupper vinner och Europa står på tröskeln till det trettioåriga kriget. Böhmen bävar inför den våldsamma motreformationen, som inte tar slut förrän Josef II kommer till makten år 1781 med sina reformer.
Under 1800-talet, då det österrikiska styret blev mindre strängt, återupptäcker tjeckerna sin historia och kultur – den nationella pånyttfödelsen börjar. Tack vare väckelsepredikanter som František Palacký, Josef Dobrovský, Josef Jungmann och Karel Havlíček Borovský formas det moderna tjeckiska språket.
Efter den Österikisk-Ungerska monarkins upplösning, vilket var ett resultat av första världskriget, utropas den 28 oktober 1918 Tjeckoslovakiska republiken med denförste demokratiskt valde presidenten Tomáš Garrigue Masaryk. Tidsperioden mellan det första och andra världskriget (1918 - 1939) kallas för den Första republiken. Tjeckiska republiken hör då till ett av Europas ekonomiskt mest utvecklade länder, framförallt inom maskinindustrin.
Första republikens existens avslutas år 1939, då - efter Münchenfördraget (9/1938) - tyska trupper marscherar in i Prag, som därmed förklaras vara det nazityska protektoratets huvudstad. Landet delas upp i protektoratet Böhmen-Mähren ochden Slovakiska staten (1939 utropade Slovakien sin självständighet). När Tyskland år 1945 förlorar kriget och exilregeringen med Edvard Beneš i spetsen återvänder från London, återförenas staten.
Tack vare Europas maktfördelning (efter andra världskriget) hamnar Tjeckoslovakien i den sovjetiska zonen, vilket bidrar till att kommunistpartiet - efter den så kallade Pragkuppen år 1945 - tar makten. År 1960 ändras statens benämning till „Tjeckoslovakiska socialistiska republiken“. År 1968 försöker en del reformkommunister anta ett liberalt reformprogram som kommer att kallas “Pragvåren“. I augusti samma år kuvas denna strävan av att Warszawapaktens trupper invaderar landet. Efter detta misslyckade försök att demokratisera landet börjar under året 1969 den så kallade normaliseringen som karakteriseras av att statsapparaten förföljer varje person samt varje aktivitet som inte identifierar sig med den sovjetiska ockupationen och följande normaliseringen. Trots att all form av opposition motarbetades, blev den oppositionella gruppen Charta 77, och dess talesman Václav Havel, världsberömd.
Under 80-talet växer strävan efter demokratiseringen allt mer såsom i de övriga östeuropeiska länderna, vilket under november 1989 resulterar i den så kallade „Sammetsrevolutionen“. Under allmänhetens påtryckningar och som följd av stora demonstrationer släpper kommunisterna makten, utan att polisen gör några stora ingrepp mot demonstranterna. Václav Havel, kandidaten och representanten för den nya demokratiska gruppen (Medborgarforum), väljs den 29 december 1989 till president och leder - efter 40 år av kommunistisk maktmanipulering - den dåvarande Tjeckoslovakiska federativa republiken till ett fritt val (juni 1990).
Efter avtalet mellan de båda federationerna delas den 1 januari 1993 Tjeckoslovakiska federativa republiken i två oberoende och självständiga stater, Tjeckiska republiken och Slovakiska republiken.
År 1999 blir Tjeckiska republiken medlem av NATO och år 2004 går den med i EU.
Idag är Tjeckiska republiken ett modern och demokratisk land med ett rikt kulturellt och historisk arv.
